Aningslöshetens land 3


Det är svårt hitta något positivt att säga om den gamla onda socialisttiden här i Polen och resten av Sovjetsfären, men en sak kommer jag på: Det var en injektion av skepticism mot staten. Här vet alla att politiker är korrupta, att myndigheter läcker och myglar, att de som har makten gör vad de kan för att behålla den. Kort sagt, man vet att staten inte är god.

Därför skulle en lag som FRA-lagen inte kunna röstas igenom i Polen, och ett PKU-register skulle inte kunna skapas. Jag säger inte att det inte finns, men det måste i så fall ske i det fördolda. När det skulle avslöjas skulle resultatet inte bli bestörtning, utan snarare ett lätt avmätt “Det var väl det vi trodde!” De flesta polacker (nå, som jag känner i alla fall) är övertygade om att staten avlyssnar det den vill, men på sätt och vis agerar man därefter. Man ger inte ett lillfinger mer än nödvändigt; mina personuppgifter är mina!

Jag undrar när vi svenskar kommer att vakna ur vår aningslöshet. Och hur brutalt kommer uppvaknandet att bli?

Dagens ord är państwo – staten.

Andra bloggar om: , , , , , .


Leave a Reply to mj Cancel reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

3 thoughts on “Aningslöshetens land

  • Anonymous

    Sverige är det enda landet i Europa där allas personuppgifter är offentliga…personnummer…adress…inkomst, det utnyttjas av kriminella bara, <BR/>i Polen är personuppgiftslagen så hård att man har tagit bort namnskyltar i trappuppgången…och på ytterdörrar, det räcker med nummer på dörren, porttelefonen saknar namn…myndygheter delar inte ut info om andra medborgare, bilregistret likaså….

  • mj

    Jo, jag håller med om man håller hårt på sina uppgifter här. Det känns befriande på sätt och vis. Vill någon komma och besöka mig så vet de förmodligen var jag bor, och de som inte vet har troligtvis inget där att göra.