Säpos Stasiarkiv – inget svenskt IPN tack.


Lyssnade på Godmorgon, världen! på väg till jobbet och hörde panelen diskutera huruvida Säpo borde öppna “Stasiarkiven” eller ej. Att regeringsrätten prövar det är utmärkt och jag hoppas att de tillåter att arkivmaterialet används för forskning. Inte minst för att undvika det som hänt här i Polen där, de naturligtvis mycket mer omfattande, arkiven omhändetas av Nationella minnesinstitutet, IPN. Arkiven är i princip otillgängliga, med endast ett fåtal forskare på IPN som har tillgång till dem. Det har lett till en mycket politiserad debatt om vem som var kollaboratör med SB och vem som inte var det, underblåst av läckor då och då. Forskare från institutet har också anklagats för att vara politiserade och knappast något övertygas av forskning därifrån. Den bidrar bara till att stärka redan hållna uppfattningar.

Att öppna arkiven är därför inte bara av historisk intresse utan också för att faktiskt kunna granska de skäl som fanns till att personer hamnade i registren och att kanske kunna konstatera att vissa av dem möjligen var oskyldiga till samarbete. I vilket fall som helst kräver det en viss öppenhet. Däremot inte att registren görs helt offentliga. Jag tycker inte att det finns skäl till att alla skall kunna gräva i arkiven bäst de vill, däremot att det skall kunna göras i forskningsyfte, och då något mindre restriktivt än här.

Dagens ord är tajne akte – hemliga akter.


Andra bloggar om , , , .

Leave a comment

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.